onsdag 1 juli 2009







Efter ett antal turer med Frisco 3 kan det nu vara dags med en liten summering beträffande sjöegenskaper med mera.
De flesta turerna har skett under lugna förhållanden där jag har kunnat konstatera att kajaken är lättdriven och stadig . Rodret verkar vara rätt dimensionerat, kajaken är lättsvängd och endast små utslag behövs för att hålla kursen i sid-vind/sjö.
Beträffande konstruktionsdetaljer så behöver ”hardtopen” ändras en smula. Den går för långt akterut och skall således reduceras i sin längd. Jag tänker göra om den så tillvida att endast ramen bibehålls i trä och resten ersätts med plexiglas. Det skulle vara praktiskt att kunna se igenom när man behöver ta fram något ur sittbrunnen under gång. På min andra kajak har jag det på detta sätt.
På ett par ställen har det skett en delaminering mellan trävirket och glasfibern. Där detta har skett har jag skurit ett kryss i vävlagret och penslat in ny epoxi innan jag pressat ihop det hela med hård tejpning. Efter slipning har jag lagt ny fernissa utanpå och resultatet har blivit bra.
Jag har kompletterat pedalsystemet med ett stöd för hälarna för att avlasta det övriga styrsystemet.
När det gäller den förliga luckan har kanterna i skrovet på sidan om luckan slagit sig en smula så jag kommer nog att få sätta in några hjälpspant som håller formen på detta område i vinter.
Jag har tillverkat en eskimåpaddel som jag dock endast provat i hårt och skvalpigt väder och det var ingen höjdare, där kändes det att man behövde större paddelblad förutom att paddelvridningen som man är an vid ställde till trassel vid pareringen i sjöarna.
När det gäller utväxterna bakom sittbrunnen märks det tydligt att det är mycket stadigare när man skall i och ur kanoten. Jag har även kunnat märka att surfarna ligger kvar längre när man är ute i gammal dyning. Den enda nackdelen som jag märkt, men som är marginell, är att rörelserna i ren sidsjö är något knyckigare.
Bilderna visar den ”nya” hardtopen, eskimåpaddeln och Frisco 3 i en av mina favorithamnar.