MITT NYA BYGGE AV EN MINIKAJAK

Även jag har smittats av kajakbyggarviruset som innebär att varje kajak man bygger skapar ett sug efter ett nytt bygge där nya idéer skall testas.

Grundtanken med detta nya bygge är fr a att vikten skall minimeras. Materialet blir därför ceder vilket är ca 20% lättare än gran. Tjockleken på listerna är endast 5 mm (före slipning). Sittbrunnen blir stor för att minimera däcksytan. Friborden blir betydligt lägre än på Frisco 3. Längden blir endast 320 cm och för att skapa den volym som behövs måste bredden ökas på. Denna kajak kommer inte att paddlas i några större vågor utan vara en typisk vackert-väder-kajak.
För att den större bredden inte skall inverka på paddelrörelsen görs däcket vid sittbrunnen sluttande utåt utan någon markerad avgränsning mot friborden. Detta gör att spantrutan får en form som innebär dubbelkrökta ytor. Det är detta som kommer att vara utmaningen byggtekniskt.
Byggbädden görs denna gång enligt en annan princip än vid förra bygget (strongback). Se bild. För- och akterstäv av mahognyplywood integreras i byggbädden för att senare skruvas loss och lyftas ur.
Konstruktionsvattenlinjen kommer att markeras med ett ljusare träslag och denna finns uppmärkt på spanten. Sedan är det bara att hoppas på att det kommer att stämma med den verkliga vattenlinjen. Även vattenlinjen kommer att få en knepig dubbelkrökning i aktern. Detta gör att jag kommer att börja med vattenlinjen och däck/fribordsövergången och sedan fylla på med ribbor emellan. Detta kommer att innebära att det blir mycket passande på slutet men det är jag beredd på.

Som kan ses på en av bilderna så har jag fått ta till små skruvar för att åstadkomma den torsion på ribborna som blir i aktern. Skruvarna tas sedan bort och de små hålen pluggas igen.

Bilderna visar bädd utan spant, bädd med spant, vattenlinje och däckslinje lagd samt "hjälpskruven".

Nu när kajaksäsongen (åtminstone för mig) är till ända , är det dags att summera erfarenheterna.
Jag har varit ute i allt ifrån spegelblankt vatten till brytande meterhöga vågor, dvs allt från njutningen av lättjefullt glidande till fysiskt kämpande med ett visst inslag av spänning. Jag är mycket nöjd med Frisco 3:s egenskaper och vi kommer mycket bra överens. Det går alldeles utmärkt att lätt hålla kursen under alla förhållanden med hjälp av stöttning med rodret. Ren sidsjö är inget problem som jag tyckte i början. Den enda gången som jag upplevt att jag inte hade full koll var när jag hamnade mitt i en bränning i grov sidsjö. Jag inbillar mig att min idé med utväxterna bakom sittbrunnen gör stor nytta. Det är riktigt enkelt att ta sig i brunnen från en brygga och att lägga ifrån sig paddeln för en fika eller för fotografering går utmärkt även om det är skvalpigt. Efter att jag kortat av ”hardtopen” har den fria öppningen blivit lagom stor och det är lätt att fiska upp grejor som man har liggande på botten framför sätet. Jag har även provat med sittbrunnssäck men upplever mig som instängd och så blir det väldigt varmt om solen skiner. Jag har inga ambitioner att rolla eller göra andra konster, min grej är cruising.
Kajaken är relativt tung, ca 25 kg, men den går ändå med rätt knep att rel enkelt få upp på takräcket. Eftersom vi åker en hel del med husbil skulle jag önska att jag kunde få med mig något flytetyg även på denna bil. Det är relativt ofta som man på kvällarna hamnar vid någon liten frestande insjö med spegelblankt vatten och då suger det i paddelarmarna.
Jag har därför bestämt mig för att göra något åt saken. En ny minikajak skall byggas med stort fokus på att få den så lätt som möjligt. Husbilen är närmare tre meter hög.
Jag kommer att försöka att hinna med att blogga även om detta bygge. En del misstag gjordes under det förra bygget och dessa skall inte upprepas. Man lär ju av sina misstag!!

Efter ett antal turer med Frisco 3 kan det nu vara dags med en liten summering beträffande sjöegenskaper med mera.
De flesta turerna har skett under lugna förhållanden där jag har kunnat konstatera att kajaken är lättdriven och stadig . Rodret verkar vara rätt dimensionerat, kajaken är lättsvängd och endast små utslag behövs för att hålla kursen i sid-vind/sjö.
Beträffande konstruktionsdetaljer så behöver ”hardtopen” ändras en smula. Den går för långt akterut och skall således reduceras i sin längd. Jag tänker göra om den så tillvida att endast ramen bibehålls i trä och resten ersätts med plexiglas. Det skulle vara praktiskt att kunna se igenom när man behöver ta fram något ur sittbrunnen under gång. På min andra kajak har jag det på detta sätt.
På ett par ställen har det skett en delaminering mellan trävirket och glasfibern. Där detta har skett har jag skurit ett kryss i vävlagret och penslat in ny epoxi innan jag pressat ihop det hela med hård tejpning. Efter slipning har jag lagt ny fernissa utanpå och resultatet har blivit bra.
Jag har kompletterat pedalsystemet med ett stöd för hälarna för att avlasta det övriga styrsystemet.
När det gäller den förliga luckan har kanterna i skrovet på sidan om luckan slagit sig en smula så jag kommer nog att få sätta in några hjälpspant som håller formen på detta område i vinter.
Jag har tillverkat en eskimåpaddel som jag dock endast provat i hårt och skvalpigt väder och det var ingen höjdare, där kändes det att man behövde större paddelblad förutom att paddelvridningen som man är an vid ställde till trassel vid pareringen i sjöarna.
När det gäller utväxterna bakom sittbrunnen märks det tydligt att det är mycket stadigare när man skall i och ur kanoten. Jag har även kunnat märka att surfarna ligger kvar längre när man är ute i gammal dyning. Den enda nackdelen som jag märkt, men som är marginell, är att rörelserna i ren sidsjö är något knyckigare.
Bilderna visar den ”nya” hardtopen, eskimåpaddeln och Frisco 3 i en av mina favorithamnar.

JUNGFRUFÄRD

Det blev ingen sjösättning som jag planerat 10 maj. Livet kom emellan och så småningom även väderleken som inte var optimal för en jungfrufärd på ett långt tag. Den 24 maj föll alla önskemål på plats och det blev sjösättning och provtur.

Upp på taket på bilen, ner i plurret och i med

konstruktören/byggaren/kanotisten.

Bilden visar en nöjd paddlare efter en kort provtur. Frisco 3 flöt som jag räknat med och var lättdriven och kursstabil. Vid ett krängningstest som jag gjorde vid en brygga kändes det som om slutstyvheten var stor jämfört med min gamla kajak.

Utsikten från sittbrunnen ut över havet satte fantasin i gång inför kommande turer som jag kommer att rapportera från så småningom.

DETALJBILDER

Rodret visas med sina styrlinor. Jag hoppas att dessa linor (grovt persiennsnöre) funkar eftersom jag vill undvika stålwires. Rodret går att dra upp till horisontalläge men inte längre. Det är lätt att ta bort vid transporter, man drar ur en sprint och lossar tre schacklar.

Förluckan hålls i framkant på plats med två klackar som griper under däcket. Vågbrytaren av plexiglas sitter fast i luckan och används som låsning genom att däckslinorna hakas fast i uttag i plexiglaset. En tätningslist gör förhoppningsvis att vattnet håller sig utanför.

Gummicorden akter om sittbrunnen är tänkt att ha fler funktioner förutom för ren lastning. De två främre beslagen ger stöd för paddeln om man behöver ha händerna fria vid fotografering och fika. Corden läggs då över paddeln akterifrån och hakas i en liten trä pinne bakom sargen. Skulle man tippa och behöver göra en pontonräddning läggs en reserv(enkel)paddel i beslagen men spänns då fast på ett annat stadigare sätt. På paddelbladet sitter då två ”kajaksavers ”. Denna paddel är ännu inte tllverkad men utgör nästa projekt.

Interiörbilderna visar styrpedalerna och det aktre öppningsbara skottet.
Det återstår några små detaljer exempelvis knäkuddarna och färdigställandet av ”hardtopen”. Den exakta utformninen av denna vill jag prova ut under paddling för att inte få något som hindrar mina rörelser.

Kanske kan det bli sjösättning och provtur i helgen (9-10 maj)!!

NU HAR FRISCO 3 KOMMIT UT I FRISKA LUFTEN!

Efter att ha sovit dåligt natten inför förflyttningen tog jag hjälp av min granne Sören inför det stora lyftet. Med två centimeters marginal passerades det kritiska hörnet i bygglokalen (köket). När hon låg på sina nya bockar kunde jag för första gången se henne på avstånd vilket gav henne helt nya proportioner. Lång och smäcker låg hon där och lockade till en snabb sjösättning. Med kameran togs ett antal bilder från olika vinklar innan hon packades in i presseningar inför det kommande regnvädret. Ett kapell är beställt från kapellmakerskan i Slite men det dröjer några veckor. Hon bör ju tåla vatten men man kan aldrig veta, He,he!

Bilderna får tala för sig själva.

VÅREN ÄR HÄR!!

När våren börjar komma blir det plötsligt mindre tid för innesnickerier vilket innebär att takten minskar. När man dessutom tycker att man nästan är framme vid målet och kan ta det lugnt återstår ändå en massa småfix. Det är väl kanske tveksamt om man kan kalla lackningen för småfix. Förutom att man vet att det tar tid inbillar man sig att det skall vara ganska enkelt. Att man aldrig lär sig. Följande behövs: En dammfri vältempererad lokal, en bra lack (Rylard), bra penslar, mycket sandpapper och ett stort tålamod. Och ändå kan det bli fel. Jag har valt att måla botten för att det skall vara lätt att reparera oundvikliga skador på ett lätt sätt. Eftersom jag så långt som möjligt vill undvika starka lukter valde jag en vattenlöslig lackfärg som sedan täcktes med fernissa. Allt såg bra ut tills jag skulle justera lite med vattenslippapper före som jag trodde sista lacklagret. Då hände det: det såg ut som om jag fick fullt med fiskfjäll i kärlet som jag doppade sandpappersklossen i. Först fattade jag ingenting men sedan gick det upp för mig att det var fernissan som släppte från den vattenlösliga svarta lackfärgen. Vad jag sannolikt hade gjort för fel var att inte slipa ytan före fernissningen. Att få bort all fernissa var dock inte det lättaste. Vad som också hände var att vattenslipningen med sitt svarta vatten färgade den omålade slipade delen närmast den målade zonen. Var den vattenbaserade färgen månne inte genomhärdad? Detta innebar att jag fick sickla bort all missfärgning. Mycket extrajobb och en dags försening. Nu har jag torrslipat hela botten och lackat en gång till. Det verkar fungera. För att undvika att lacken från sidorna skulle rinna ner på botten. maskade jag med tape som med små papperstussar hölls ut från botten.
Jag har tillverkat sätet enligt bilderna. Dynan är gjord av tre lager ”liggunderlag”, ihoplimmade med sättlim, som skurits ur för att passa ”baken”. Det är ganska lätt att skära i detta material och man kan till och med slipa med ett grovt sandpapper för att få fram formen. Det hela är sedan klätt med ett tunt skumplastlager och ett stretchigt nylontyg som limmats med textillim. Där dynan slutar en bit upp på ryggstödet tar flytvästen vid och tjänstgör som stoppning.
Dynan skall ligga på ”stolen”som ses på bilden. Här fick jag nytta av en del av spillbitarna efter skrovbygget. Stolen kommer att vara förskjutbar i för-akterriktning.
Jag har också gjort de beslag som skall hålla däckslinorna. Från början hade jag gjort dessa utav plexiglas men ändrade mig eftersom jag förstod att detta inte skulle hålla. Det var åter min gamla almstock som fick släppa till virket.
I skrivande stund ligger det fem lager fernissa på skrovet (med slipning emellan). Jag delar upp lackningen i fyra sektioner, botten, babord sida, styrbord sida och däcket ovanför kolfiberskarven. På detta sätt kan jag alltid arbeta med någotsånär horisontella ytor för att undvika rinningar. Den sista strykningen kommer jag att göra när beslagen sitter på plats. Ytterligare ett misstag gjordes när jag försökte lägga de två första lagren för nära varandra i tiden. Enligt uppgift skulle det gå att lägga lager två så fort lager ett var dammtorrt. Det gick inte! På en del ställen skrynklade sig lacken och slipjobbet blev onödigt omfattande. I fortsättningen har jag låtit det tidigare lagret genomhärda ordentlig före nästa. Eftersom jag jobbar med mina fyra lackzoner innebär det i princip att lackningen hittills tagit 4x5 =20 dagar. Den yta som ligger mot bockarna behöver vara ordentligt genomhärdad för att inte bli skadad.