måndag 27 april 2009

VÅREN ÄR HÄR!!











När våren börjar komma blir det plötsligt mindre tid för innesnickerier vilket innebär att takten minskar. När man dessutom tycker att man nästan är framme vid målet och kan ta det lugnt återstår ändå en massa småfix. Det är väl kanske tveksamt om man kan kalla lackningen för småfix. Förutom att man vet att det tar tid inbillar man sig att det skall vara ganska enkelt. Att man aldrig lär sig. Följande behövs: En dammfri vältempererad lokal, en bra lack (Rylard), bra penslar, mycket sandpapper och ett stort tålamod. Och ändå kan det bli fel. Jag har valt att måla botten för att det skall vara lätt att reparera oundvikliga skador på ett lätt sätt. Eftersom jag så långt som möjligt vill undvika starka lukter valde jag en vattenlöslig lackfärg som sedan täcktes med fernissa. Allt såg bra ut tills jag skulle justera lite med vattenslippapper före som jag trodde sista lacklagret. Då hände det: det såg ut som om jag fick fullt med fiskfjäll i kärlet som jag doppade sandpappersklossen i. Först fattade jag ingenting men sedan gick det upp för mig att det var fernissan som släppte från den vattenlösliga svarta lackfärgen. Vad jag sannolikt hade gjort för fel var att inte slipa ytan före fernissningen. Att få bort all fernissa var dock inte det lättaste. Vad som också hände var att vattenslipningen med sitt svarta vatten färgade den omålade slipade delen närmast den målade zonen. Var den vattenbaserade färgen månne inte genomhärdad? Detta innebar att jag fick sickla bort all missfärgning. Mycket extrajobb och en dags försening. Nu har jag torrslipat hela botten och lackat en gång till. Det verkar fungera. För att undvika att lacken från sidorna skulle rinna ner på botten. maskade jag med tape som med små papperstussar hölls ut från botten.
Jag har tillverkat sätet enligt bilderna. Dynan är gjord av tre lager ”liggunderlag”, ihoplimmade med sättlim, som skurits ur för att passa ”baken”. Det är ganska lätt att skära i detta material och man kan till och med slipa med ett grovt sandpapper för att få fram formen. Det hela är sedan klätt med ett tunt skumplastlager och ett stretchigt nylontyg som limmats med textillim. Där dynan slutar en bit upp på ryggstödet tar flytvästen vid och tjänstgör som stoppning.
Dynan skall ligga på ”stolen”som ses på bilden. Här fick jag nytta av en del av spillbitarna efter skrovbygget. Stolen kommer att vara förskjutbar i för-akterriktning.
Jag har också gjort de beslag som skall hålla däckslinorna. Från början hade jag gjort dessa utav plexiglas men ändrade mig eftersom jag förstod att detta inte skulle hålla. Det var åter min gamla almstock som fick släppa till virket.
I skrivande stund ligger det fem lager fernissa på skrovet (med slipning emellan). Jag delar upp lackningen i fyra sektioner, botten, babord sida, styrbord sida och däcket ovanför kolfiberskarven. På detta sätt kan jag alltid arbeta med någotsånär horisontella ytor för att undvika rinningar. Den sista strykningen kommer jag att göra när beslagen sitter på plats. Ytterligare ett misstag gjordes när jag försökte lägga de två första lagren för nära varandra i tiden. Enligt uppgift skulle det gå att lägga lager två så fort lager ett var dammtorrt. Det gick inte! På en del ställen skrynklade sig lacken och slipjobbet blev onödigt omfattande. I fortsättningen har jag låtit det tidigare lagret genomhärda ordentlig före nästa. Eftersom jag jobbar med mina fyra lackzoner innebär det i princip att lackningen hittills tagit 4x5 =20 dagar. Den yta som ligger mot bockarna behöver vara ordentligt genomhärdad för att inte bli skadad.

1 kommentar:

Unknown sa...

Hej Björn.
Måste bara spontant säga f-n vad fin den ser ut nu. Ser fram emot att kunna se den live i sommar. Trist att höra om allt mer arbete men men som Sonia brukar säga av skadan blir man vis men inte rik:-)
I detta fallet så verkar det bli lite av tidstjuveri. Jag får många beundrande kommentarer från arbetskollegor och vänner som följer ditt arbete. Många kramar och hejjarop. /Peter A